Gustav Adolfs kyrka
GUSTAV ADOLFS KYRKA ÄR ÖPPEN 1 MAJ-31 AUGUSTI KL. 9-16 varje dag.

Gustav Adolfs kyrka har anor sedan 1100-talet.

Den uppfördes ursprungligen i Fiskebäck vid Vätterns strand omkring 15 km söder om dess nuvarande plats.

Traditionen berättar att en förnäm kvinna, som råkat i sjönöd på Vättern, lär ha avgivit ett löfte att uppföra en kyrka på den strand, där hon "blefve räddad".

Denna kyrka brann dock ned år 1623, varpå en ny uppfördes på samma ställe.
Flyttning av kyrkan från Fiskebäck
Ett växande missnöje med kyrkans placering bland invånarna i den norra delen av socknen, där man saknade kyrka, ledde så småningom till att man flyttade den till dess nuvarande plats år 1780.

Det var också i samband med denna flyttning, som Gustav Adolfs församling fick sitt namn efter dåvarande kronprinsen Gustav Adolf, som efter mordet på Gustav III besteg tronen och efter ett par års förmyndarregering tog sig regenttiteln Gustav iV Adolf.
Altaret
Altaruppstasen är från omkring 1717 och är med stor sannolikhet utförd av Jonas Ullberg och symboliserar passionsdramat.

Ullberg härstammar från Härja och har också gjort altaruppsatsen i Habo kyrka.

Figuerna närmast korset är Maria och aposteln Johannes. De två figurerna i ytterkanterna är Moses till vänste och troligen Johannes till höger.

Högst upp på båda sidor om klockan står två figurer, som håller de tortyrredskap som användes vid korsfästelsen.

Klockan i altartavlan är av senare datum. Denna placering är ganska ovanlig, men förebilden är säkert hämtad från Habo kyrka, som också har en klocka i altartavlan.
Predikstolen
Predikstolen är troligen tillverkad 1653 (okänd konstnär) Trappan till predikstolen gick tidigare på utsidan av kyrkväggen, men ombyggnad gjordes i samband med renoveringen 1840. Figurerna på predikstolen är sannolikt hämtade från något äldre altarskåp. Detsamma gäller figurerna på baldakinen ovanför predikstolen.
Dopfunten
Dopfunten är tillverkad 1719 och fanns alltså med bland de inventarier, som följde med kyrkan vid flyttningen från Fiskebäck, och den är sannolikt tillverkad av Jonas Ullberg.

Till dopfunten hör en sexkantig dopskål av tenn med inskriptioner, som erinrar om dopets mening och innehåll.

En inskription i bottnen tyder på att dopskålen är skänkt av Carl Mellyn på Stora Kärrs egendom i Habo.